Denna uppsats unders?ker de f?reslagna f?r?ndringarna av 3:12-reglerna i SOU 2024:36 och deras p?verkan p? beskattningen av f?mansf?retag. Reformf?rslaget syftar till att f?renkla regelverket och minska m?jligheterna till inkomstomvandling, men v?cker samtidigt fr?gor om vilka f?retagare som gynnas eller missgynnas av f?r?ndringarna. Analysen fokuserar p? hur reglerna p?verkar ?gare av sm?, medelstora och stora f?mansf?retag, med s?rskilt fokus p? gr?nsbeloppets ber?kning, utomst?enderegeln, karenstider och definitionen av n?rst?ende. Genom en granskning av lagstiftning, praxis och f?rarbeten identifierar uppsatsen reformens potentiella effekter. Resultaten visar att reformen kan leda till f?rdelar f?r b?de sm? och stora f?retag, medan ?gare av medelstora f?retag riskerar att hamna i en skattem?ssig mellanposition.

Ma?nga fo?retag i Sverige a?gs och kontrolleras av familjer. Familjer som a?gare skiljer sig fra?n andra a?gare och har ett mer la?ngsiktigt synsa?tt samt ett mindre risktagande. Syftet med arbetet a?r att underso?ka om och i sa? fall hur familjea?gda fo?retag skiljer sig mot icke familjea?gda fo?retag vad ga?ller internationaliseringsgrad och geografisk diversifiering.

Den 15 april 2013 presenterade regeringen ett fo?rslag till nya regler ga?llande beskattning av utdelning och kapitalvinst pa? kvalificerade andelar i fa?mansfo?retag. Dessa regler a?terfinns i IL 57 kap. och kallas fo?r 3:12-reglerna.

Familjea?gda fo?retag har oftast en styrelse besta?ende av a?gare och i vissa fall, na?gon eller na?gra familjemedlemmar till a?garen. Detta kan bidra till att styrelsen inte na?r sin fulla potential. Ett flertal forskare inom verksamhetsstyrning och familjefo?retag argumenterar fo?r vikten av att tillsa?tta externa ledamo?ter till familjefo?retags styrelser.

Syfte: Syftet med denna uppsats a?r att identifiera vilka bootstrappingsmetoder som svenska sma?fo?retag tilla?mpar samt hur dessa tilla?mpas. Dessutom a?mnar studien att kartla?gga vilka av de identifierade bootstrappingskategorierna som anses vara mest effektiva pa? att tillfredssta?lla behovet av kapital.Teoretiskt perspektiv: Den teoretiska referensramen utgo?rs av teorier om det finansiella gapet samt asymmetrisk informationsfo?rdelning. Vidare behandlas entrepreno?rens preferensordning av kapital i Pecking Order Theory samt teorier om finansiell bootstrapping och dess olika metoder.Metod: Studien utga?r fra?n ett positivistiskt inslag och besitter en iterativ forskningsansats.

VÀrdering och beskattning av företagsÀgda aktier sker huvudsakligen pÄ tvÄ sÀtt. Antingen vÀrdering till verkligt vÀrde med löpande beskattning av vÀrdestegringar som följd eller vÀrdering till anskaffningsvÀrde med kapitalvinst beskattning vid avyttring. För vissa innehav utgÄr ingen beskattning pÄ vÀrdestegringar och medges heller inga avdrag för kapitalförluster. Detta Àr fallet med nÀringsbetingade innehav. Regelverket för vÀrdering och beskattning av företagsÀgda aktier har genom gÄtt stora förÀndringar och i denna uppsats behandlas de nya reglerna.

Sambandet mellan redovisning och beskattning har ett flertal gÄnger varit under utredning om sambandet ska avskaffas. Senast under 2008 framfördes en utredning om huruvida det materiella och formella sambandet mellan redovisning och beskattning bör avskaffas. I denna uppsats visas att sambandet kan delas in i tre modeller som har olika starka samband mellan redovisning och beskattning. Var och en av modellerna har konsekvenser som pÄverkar svenska företag och Skatteverket. Resultatet frÄn vÄr undersökning konstaterade att rÀttslÀget för redovisningsregler och rÀttspraxis överstÀmmer med kriterierna i redovisningsmodellen dÀr det rÄder ett starkt samband mellan redovisning och beskattning.

Uppsatsen behandlar beskattning av hybridinstrument som Àr sammansÀttningar av mer Àn en typ av finansiellt instrument. Beskattning av hybridinstrument gör det sÀrskilt svÄrt att sÀrskilja rÀnta frÄn kapitalvinst..

Uppsatsen unders?ker hur den aktiebolagsr?ttsliga separationsprincipen p?verkar konflikter mellan aktiebolagslagen och aktie?garavtal, s?rskilt i privata bolag d?r alla aktie?gare ?r bundna av samma avtal. Separationsprincipen inneb?r att avtal mellan aktie?gare inte kan f? bolagsr?ttslig verkan utan st?d i lagen, vilket s?kerst?ller bolagsorganens autonomi. Men i praktiken anv?nds aktie?garavtal f?r att reglera relationer mellan ?gare och hantera fr?gor som aktiebolagslagen inte t?cker.

I denna uppsats utreds om Sverige bör beskatta inkomster frÄn svenska aktiebolags utlÀndska dotterbolag. De beskattningsalternativ som utreds Àr beskattning av utdelning frÄn utlÀndska dotterbolag samt löpande beskattning av moderbolagen för dotterbolagens inkomster. FrÄgan utreds utifrÄn frÄgor om skatteplanering, ekonomiska övervÀganden, praktiska och administrativa övervÀganden samt förenlighet med EU-rÀtten..

Studien visar att flera faktorer har en signifikant p?verkan p? kapitalstrukturen f?r de unders?kta f?retagen, b?de f?re och under Covid-19 pandemin. Analysen identifierade att l?nsamhet, f?retagsstorlek, tillv?xt, tillg?ngsstruktur, likviditet och risk alla spelade en viktig roll i hur f?retag strukturerade sin finansiering. L?nsamhet visade ett negativt samband med skulds?ttning, vilket indikerar att l?nsamma f?retag f?redrar att anv?nda interna medel i st?llet f?r att ?ka sina skulder.

VĂ„rt syfte med den hĂ€r uppsatsen Ă€r att besvara följande frĂ„gestĂ€llningar:Vilka fördelar och nackdelar ser remissinstanserna med utredningens förslag?Är det nĂ„gra speciella omrĂ„den dĂ€r Ă„sikterna gĂ„r isĂ€r eller Ă€r liknande?Vilket stöd finns för utredningens förslag? Bakgrunden till att vi valt just detta Ă€mne Ă€r att sambandet mellan redovisning och beskattning Ă€r ett komplicerat omrĂ„de som Ă€r sammankopplat pĂ„ olika sĂ€tt..

Budgeten a?r ett vanligt fo?rekommande styrmedel i fo?retag idag, dock har dess roll och va?rde fa?tt skarp kritik fra?n flera ha?ll. Det finns mycket forskning kring fo?r- och nackdelar med budget och a?ven kring alternativa styrverktyg, men endast lite material kring vad budgetlo?sa fo?retag anva?nder i praktiken.  Syftet med uppsatsen har varit att beskriva och fo?rklara den budgetlo?sa styrningen, samt varfo?r fo?retag fra?nga?r den fasta a?rsbudgeten.

Begreppet Corporate Social Responsibility (CSR) har vuxit sig stort pa? senare tid och kan ha positiva effekter pa? fo?retags verksamhet och samha?llet i stort. Fo?r att fo?retag ska kunna nyttja de positiva fo?ljderna med ett CSR-arbete a?r kommunikationen till intressenterna central. Forskningen kring CSR-kommunikationen till intressenter har fra?mst fokuserat pa? intressentgruppen konsumenter, varvid denna studie underso?kte hur fo?retag kommunicerar om CSR till intressentgrupperna ansta?llda, investerare/a?gare och NGO:s.

Sedan mitten av 1980-talet pÄgÄr en debatt i Sverige om sambandet mellan redovisning och beskattning. 1995 kom SOU med ett förslag kring detta och 1998 kom RSV med ytterligare ett förslag. Förslagen innebÀr en frikoppling mellan redovisning och beskattning. OmrÄden som frikopplas Àr exempelvis bokslutsdispositioner, obeskattade reserver, inventarier och maskiner. Mitt syfte med uppsatsen var framförallt att förklara hur förslagen pÄverkar ett medelstort företag.